SödertäljeKuriren

Landshypotek: Så stor del av inkomsten går till villalån – stora skillnader i Sverige

Landshypotek: Så stor del av inkomsten går till villalån – stora skillnader i Sverige
Pressbild: Ej angiven (ingen fotograf angiven i pressreleasen)

Ny analys: Stockholms län högst med 31 procent av inkomsten till villalån – stora skillnader i landet.

Annons

Stor spridning i villalånebördan – från över 40 procent till omkring 3

Hur mycket av hushållets nettoinkomst som går till kostnader för villalån skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner och län. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad den 25 juni 2026. För hushåll i Stockholms län – där Södertälje ingår – uppges andelen i snitt vara högst i landet.

Stockholmsområdet sticker ut

I analysen framgår att vissa kommuner i Stockholmsområdet har särskilt hög andel av inkomsten som går till villalånekostnader för en genomsnittlig villa:

  • Solna: 41 procent
  • Sundbyberg: 40 procent
  • Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera inlandskommuner

I andra änden av skalan ligger bland annat Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele – där omkring 3 procent av hushållets nettoinkomst uppges gå till lånet för en genomsnittlig villa.

Så ser det ut på länsnivå

Landshypotek Banks sammanställning visar även skillnader mellan län:

  • Stockholms län: 31 procent (högst)
  • Gotlands län: 23 procent
  • Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
  • Västernorrlands län: 11 procent (lägst)

Så har beräkningen gjorts

Enligt Landshypotek Bank bygger beräkningarna på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Kalkylen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering. Beräkningen anges gälla efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster enligt SCB.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi