Ökad användning av preventiva tvångsmedel

Sammanfattning

Enligt SVT har polisen ökat användningen av preventiva tvångsmedel och annan hemlig övervakning efter lagändringar, vilket gör det möjligt att övervaka personer utan konkret misstanke om ett redan begånget brott. Antalet personer som drabbades av preventiva tvångsmedel steg till 698 under 2025, en ökning med 48 procent jämfört med 472 året innan. År 2023 låg siffran på 66 personer.

Vad metoderna innebär och kritik

Preventiva tvångsmedel omfattar exempelvis hemlig avlyssning, kameraövervakning och övervakning av elektronisk kommunikation för att försöka upptäcka och förhindra allvarlig brottslighet i ett tidigt skede. Lagen utökades i oktober 2023 och gav senare fler möjligheter, och från oktober 2025 utökades rätten att använda hemliga tvångsmedel även till barn under 15 år. Under årets sista tre månader användes hemlig avlyssning mot fyra barn och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation mot 30 barn, men när det gäller just preventiva tvångsmedel fanns inga registrerade fall med barn under 15 år under 2025. Lagändringarna har mött kritik från bland annat Advokatsamfundet, Justitieombudsmannen och Svea hovrätt, och en statlig utredning om effekter och integritet är igång med mål att utvärdera metoderna fram till 2027. Polisen uppger att beslut om tvångsmedel prövas av åklagare.

Exempel på användning

I flera uppgivna fall har preventiva tvångsmedel använts för att kartlägga kontakter och förhindra planerade angrepp eller smugglingsverksamhet. Fallen omfattar bland annat en person som bedömdes ha teknisk kunskap om termosbomber där nätverkskontakter kartlades, lokaliserande av en person i en nätverkskonflikt som sedan frihetsberövades, och underrättelsearbete kopplat till vapen- och kokainsmuggling som ledde till gripanden, beslag och underlag till åtal.