Ny Skräprapport: Stadsskräpet minskar – men på en kilometer kan du passera över 1 000 skräp

Ny statistik om nedskräpningen i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med nya mätningar, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt organisationen visar nationella mätningar för första gången hur skräpet utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö. Samtidigt dominerar nikotinrelaterat skräp fortsatt, och skillnaderna mellan svenska stränder är stora.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 kl. 07:45 (CEST).

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter ned

De nationella skräpmätningarna visar enligt rapporten att mängden skräp i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 procent sedan 2023.

Exempel på skräp som minskat i stadsmiljö (2023–2025) enligt Håll Sverige Rent:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 procent
• Plastkorkar: minus 62 procent (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 procent
• Påsklämmor: minus 81 procent

Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent, i pressmeddelandet.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den största kategorin i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen 2025 utgör:

• Fimpar 46 procent av allt skräp i stadsmiljö
• Snus 23 procent av allt skräp i stadsmiljö

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (som snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppges nikotinskräp stå för cirka 70 procent av skräpet i stadsmiljö.

Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur mycket skräp som kan finnas i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett vardagsexempel. På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana anges du passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (exempelvis från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet består

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Organisationen hänvisar också till en Novusundersökning som uppges visa att få svenskar känner till den så kallade ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway-köp. I de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 anges inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan Sveriges havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det anges vara en ökning med 55 procent jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 procent av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket uppges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Novus: 73 procent tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar enligt pressmeddelandet att 73 procent av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppges bara en av tio erkänna att de själva skräpat ner.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen under 2025 var snus den vanligaste skräpkategorin och utgjorde 25 procent av skräpet, enligt pressmeddelandet. Där hittas också förpackningar från godis, snacks och mat.