IVL: Sverige kan få EU-böter om utsläppen inte minskar till 2030

Ekonomisk risk om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transporter och uppvärmning

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL bedömer att Sverige riskerar att missa sina åtaganden i sektorn.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL uppskattar att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Återstående gap: tre möjliga vägar

Efter att möjligheten att använda EU ETS-utsläppsrätter räknats in återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. I pressmeddelandet beskrivs tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (osäkert och begränsat, eftersom många länder också har underskott medan få har överskott).
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används från EU ETS.
• Missa åtagandet, vilket enligt IVL sannolikt blir dyrare eftersom gapet då skrivs upp med 8 procent och förs över till nästa år, med en ränta-på-ränta-effekt om det sker flera år i rad.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.