Geneta 2026: vardagsstaden mellan Genetafältet, förtätning och medskapande

Geneta nu: vår stadsdel mellan historia och framtid

Geneta har varit en av Södertäljes mest igenkännliga stadsdelar sedan 1960‑talets byggboom. Här finns det välkända Genetafältet som grönt nav, ett äldre centrumtorg och kvarter som speglar miljonprogrammets raka linjer. Men de senaste åren har mycket mer än fasader skiftat – från civilsamhällets initiativ för barn och unga till kommunens stora strukturplan som sätter ramarna för nästa decennium. För oss som bor här handlar diskussionen inte bara om statistik eller rubriker i media, utan om vardagsrum, trygghet och möjligheter för våra barn.

Bakgrund och framväxt: från satellitstad till vardagsstad

Geneta byggdes i slutet av 1960‑talet som en tydlig satellit till stadskärnan, med radhus, villor och flerbostadshus i tre och åtta våningar. Geneta centrum öppnade 1969 och blev snabbt en lokal knutpunkt med post, livsmedel och bibliotek. Den funktionalistiska planeringen skapade också tydliga zoner – bostäder, torg och grönytor – något som än idag påverkar hur vi rör oss i stadsdelen.

Under årens lopp blev Geneta en del av den nordvästra stadsdelshelheten tillsammans med Ronna, Lina hage och Vasa. Här finns en blandning av småhus och hyresrätter, barnfamiljer, äldre och nya svenskar – en blandad boendebild som är central för Södertäljes identitet.

Vad Geneta betyder lokalt: samhälle, jobb och gröna rum

Geneta är mer än bostäder. Genetafältet fungerar som stadsdelens vardagsrum: lek, fotboll, hundrastning och spontana möten. På senare år har kommunen pekat ut fältet som en plats med utvecklingspotential – odlingslådor, evenemang och mer organiserad idrott kan göra fältet till en attraktion för hela nordvästra Södertälje.

Samtidigt är Geneta kopplat till viktiga arbetsplatser i vår kommun. Närheten till Vasa‑området och life science‑klustren innebär att många boende har kort pendlingstid till jobb. I en kommun som växer spelar Geneta en roll i bostadsförsörjningen, inte minst genom att erbjuda hyreslägenheter som många behöver.

Varför det berör oss: trygghet, fritid och integration

Diskussionen om Geneta präglas av en dubbel bild: stark lokal gemenskap samtidigt som området fått uppmärksamhet för kriminalitet och brist på mötesplatser för unga. Vi har sett viktiga initiativ – både kommunala och civilsamhälleliga – som vill stärka tryggheten och erbjuda meningsfull fritid.

• Fritid och barn: Geneta öppna förskola, familjecentraler och föreningsliv är centrala resurser för barnfamiljer.
• Politiska satsningar: Strukturplanen för Geneta (antagen 2025) är ett måldokument fram till 2036 och bygger till stor del på medborgardialog.
• Socialt arbete: Lokala föreningar, församlingar och projekt jobbar aktivt med språkstöd, fritidsaktiviteter och mentorskap.

Guldkorn, kuriosa och snabbfakta

Det finns flera oväntade sidor av Geneta som ofta kommer i skymundan när media fokuserar på problem. Här är några punkter att bära med sig:

• Funktionalistisk stadsplan: Geneta är ofta referens i arkitekturdebatter om miljonprogrammens form och hur områden anpassas av de som bor där.
• Bygglek Underland: I februari 2026 beviljades projektet 7,6 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för ett utepedagogiskt byggleksprojekt där barn 5–12 år medverkar i utformningen av en lekplats.
• Småhusens sida: Många tänker på höghus, men södra och östra Geneta rymmer ett stort antal radhus och villor där äldre medelinkomsttagare och pensionärer trivs.
• Bostadskötider: Hyresrätter efterfrågas fortsatt starkt; kötiderna är ett tydligt tecken på lokal efterfrågan.

Aktuellt läge och de närmaste åren

Just nu står Geneta inför flera samtidiga processer. Strukturplanen sätter ramarna för förtätning och förbindelser fram till 2036: bättre gång‑ och cykelstråk, fler blandade bostadsformer, stärkta kopplingar till Vasa och satsningar på Genetafältet. Parallellt handlar mycket om social infrastruktur: att säkra fritidsmöjligheter för unga, förstärka föreningslivet och använda medborgardialogerna för att forma rätt prioriteringar.

Det finns också motvind. Uppmärksammade våldsbrott och tidigare klassningar som utsatt område visar att trygghetsfrågor måste hanteras långsiktigt och samordnat. Men initiativ som Bygglek Underland, lokala föreningar och konkreta investeringar i parker och stråk ger positiva tecken: utvecklingen ska inte ske ovanifrån ensam, utan tillsammans med Genetaborna.

Vad kan vi som bor här göra?

• Delta i medborgardialoger och möten kring strukturplanen – det är här besluten formuleras.
• Stöd lokala föreningar och ideella initiativ som skapar mötesplatser för barn och unga.
• Använd Genetafältet – när vi fyller våra parker med vardag blir de tryggare och bättre underbyggda politiskt.

Geneta är på väg in i ett nytt skede där fysisk utveckling och sociala satsningar måste gå hand i hand. För oss som bor här handlar det om att bevara det som fungerar och våga forma framtidens vardagsstad tillsammans – med barnen, föreningarna och grannarna i fokus.