Energimyndigheten varnar för snabbt skiftande läge på drivmedelsmarknaden – Sverige deltar i lageravtappning

Stigande drivmedelspriser och risk för störningar

Kriget i Mellanöstern har lett till ett ansträngt läge på de globala energi- och drivmedelsmarknaderna. Enligt Energimyndigheten har Sverige i nuläget ingen brist på drivmedel, men priserna på olja och drivmedel har stigit – och situationen kan förändras snabbt.

Bakgrunden är att Hormuzsundet i praktiken uppges ha varit nästan helt stängt för transporter i fyra veckor, vilket påverkar den globala försörjningen av olja och drivmedel. Energimyndigheten följer utvecklingen tillsammans med andra berörda aktörer och bedömer om och när åtgärder kan bli aktuella för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Leveranser till Europa kan bli mer kännbara efter april

Energimyndigheten uppger att de sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes väntas anlända till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer märkbara på den europeiska marknaden.

Enligt myndigheten är det främst tillgången på diesel och flygbränsle i Europa som kan påverkas, eftersom en stor andel av dessa bränslen normalt importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder om förbrukningen behöver dämpas

Höga drivmedelspriser kan i sig dämpa förbrukningen. Om ytterligare åtgärder krävs beskriver Energimyndigheten flera exempel som Sverige och EU kan använda:

• Informationskampanjer för ökad medvetenhet om läget.
• Åtgärder för att stimulera kollektivtrafikresande och/eller minska biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt: möjlighet för regeringen att besluta om ransonering av drivmedel.

Regeringen: Sverige deltar i historisk lageravtappning

Regeringen meddelade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning av oljeberedskapslager under perioden 2 april–30 juni 2026. Avtappningen ska ske samordnat med andra länder inom ramen för Internationella energibyrån (IEA):s initiativ.

Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från sina beredskapslager, i en åtgärd som syftar till att lindra konsekvenserna på den globala oljemarknaden när oljetransporter genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Så fungerar Sveriges beredskapslager

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker lagringsskyldigheten, vilket gör att volymerna blir omedelbart tillgängliga på marknaden. Sveriges deltagande motsvarar enligt uppgifterna cirka 14 dagars lager.

I bakgrunden till regeringens beslut anges också att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet, och att öppnandet av sundet bedöms vara viktigt för att stabilisera de globala energimarknaderna.